Guds ord hade framgång MÄKTIGA MÖTEN I ÖREBRO I Allhelgonahelgen hölls i Orebro stora väckelse och uppbyggelsemöten. Vänner från olika delar av vårt land hade mött upp för att vara med och prisa Herren för Hans väldiga nåd och makt. I mötena blev själar frälsta och sjuka helade och många blev härligt förnyade i Anden. Som talare deltog broder Leif Carlsen från Skien i Norge, och med honom kom broder Tore Kristiansen, också från Norge. Vidare medverkade Enoch Carlsson från Hönö, ErikGunnar Eriksson från Ovik, Agne Bark från Falköping, Arne Imsen och Donald Bergagård, samt Thor Sommarström och sångarna. Mycket folk var samlat i Varje möte. I Alla helgons dags förmiddagsmöte stod en lång kö av längtande människor i väntan att få förbön. Bröderna hade samlats och bad för en och en åt gången. Guds kraft var underbart verksam. Förutom förmiddags och kvällsmötet hölls även ett s. k. nattmöte kl. 23. Hundratals ungdomar hade kommit för att lyssna till budskapet om frälsning. På söndag förmiddag talade broder Leif Carlsen om Jesu andra tillkommelse och nödvändigheten och välsignelsen av att vara fylld med Andens olja. Arne Imsen talade sedan på eftermiddagen och berörde många aktuella ting med avseende på det nuvarande läget i Guds församling. (Detta ’budskap kommer att införas i senare nummer.) Flera positiva yttranden strök kraftigt under det, som blivit sagt. Herren talar sanning och sanningen skall göra oss fria. I kvällens väckelsemöte hade många ofrälsta ungdomar kommit inom hörhåll. Mycket folk var samlat och Guds Ande var mäktigt verksam. Många begärde förbön och mötte Herren underbart i Det var många tacksamma och glada människor som återvände hem med nya intryck och nya upplevelser med Herren Jesus Kristus. Andens eld brinner nu som förr. På flera platser verkar Herren underbart. Vi giver Jesus all ära. Donald Bergagård Söndagen den 19 november var det trängsel i Jönköpings Folkets hus trappor och vestibul med besökare till de olika lokaliteterna och nere i kongresssalen höll både statsminister och landshövding till kring jubileumsfester, under det en annan ”ström” vandrade in i närbelägna Påfågelsalen där det också hölls ”fest” . .. Fria församlingen har i regel sina möten i denna lokal, en utomordentlig och praktisk lokal med en service som hedrar Folkets hus förening. Och här lägger ingen sordin på glädjeyttringar och salighet, det är fortfarande så, att där syndernas förlåtelse är, där är liv och salighet. Den skara som kallas Jönköpings Fria församling är inte stor, men salig och förhoppningsfull; sådana möten som där hålles har man inte upplevat på mången god dag i läsarkretsar även om *motstånd och elaka tungor seglar upp ibland, den gamla Visan om villfarelser och djävulens verk 0. s. V. Signaturen kommer ihåg, att då Folkets hus byggdes sade man att djävulen byggde kyrka invid Filadelfia, så fördomar och vidskepelse är inte några nyheter. Och som sagt, denna söndag var det packat med folk i Påfågelsalen, och dörrarna stod på vid gavel för att de utanför varande också skulle få lyssna, när sångarna från Falköping sjöng så det borde hörts på andra sidan brandmuren. . . alldeles precis som under de mötesserier bröderna Bergagård, Eriksson, Arne Imsen, Enoch Carlsson m. fl. hållit här nere. För många år sedan började några pingstvänner samlas i hemmen på fredagarna till bönemöte, man kallade dem Fredagsgruppen och från ”högre ort” sade man, att de var köttklumpar, som skulle opereras bort. Men himmelens Gud var ibland dem med sin Ande och Herren botade några sjukdomsfall och olycksfall då bröderna lade händerna på de sjuka. Allt resulterande i att gruppen höll ut i tro och bön. Det var storstädning många gånger, men fredagarna är ju också städdagar. Och inte så sällan kom budskap från Konungen att hålla ut, ty segern är framför. Att den segern skulle komma så radikalt och hastigt som skedde, är en överraskning, men Herren Gud sände förstärkning av bröder från Örebro, Falköping m. fl. platser, och då flyttade Fredagsgruppen från de små hemmen till offentlig verksamhet Gud till ära. Och så är Vi där i Folkets hus och kämpar vidare med stor nitälskan för själars frälsning och Guds barns förnyelse. Och stora ting har timat, däröver stiger lovsången hög och mäktig. Alla tycks tillhöra ”det andliga arbetarepartiet”, där var man är i verksamhet med skiftnyckel och oljekanna – de som sitter fast i gamla fördomar skall loss och de som vinglar hit och dit skall sättas på plats för att tala i bilder, men allt detta må ske i sällskap med oljekannan . . . Att Fredagsgruppen skulle få offentliga lokaler i kvarteret Härolden mitt i centrum, där människor samlas alla dagar och tider, det var ett bönesvar som inger förhoppning om kommande segerrapporter, och får därtill syskonkärlek och ödmjukhet vara församlingens adelsmärke, skall säkert JESUS göra stora ting i Jönköping. Rudolf
