Igor Serov om Litauen
Huvudstad: VilniusBefolkning: 3 300 000 (enligt olika uppgifter har denna dag omkring 1 miljon medborgare lämnat Litauen i sökandet efter ett bättre liv)
Statistiken över Litauen kan få vem som helst att fasa. Landet har varit ledande i antalet självmord redan under ett årtionde. Detta enligt uppgifter från den statistiska byrån Eurostat. Litauen är absolut ledande i Europa när det gäller antalet självmord bland män (71 självmord per 100 000 inv.) På andra plats kommer Lettland (45 per 100 000), på tredje plats Estland (44 per 100 000). Vartannat äktenskap upplöses (mer än 50%), och det betyder att ett mycket stort antal barn drabbas av moraliska och psykologiska trauman på grund av det förhållande som har uppstått bland deras föräldrar. Barnen blir hårda; i samhället tilltar våldet och antal brott som begås mot enskilda. Barnhem och internat är fyllda med barn. Enligt statistiska uppgifter som organisationen för skyddandet av barns rättigheter i Litauen har försett oss med, så räknades år 2005 13 300 barn bland föräldralösa, eller bland dem som vägrade ha med sina föräldrar att göra. Om vi till allt detta lägger situationen med korruptionen och kriminaliteten, så blir det en ganska mörk bild. Litauen är ett av de mest korrumperade länderna i världen. Ett sådant perspektiv ges i färska uppgifter över korruptionen i världen som sammanställts av Gallup Poll, där situationen i 101 stater har undersökts. Lettland delar enligt de illavarslande uppgifterna den 88:e platsen med Moldavien, och Estland har distanserat sina baltiska grannar, och intagit den relativt hyggliga 37:e positionen. Enligt uppgifter från den Litauiska Statistiska Avdelningen så befann sig år 2005 mellan 8000 och 9500 människor av en befolkning på 3 300 000 (då alltså Litauens verkliga invånarantal idag är 1 miljon färre) i fängelser. I jämförelse med Sverige där det handlar om 4500 fängelseinternerade av en befolkning på 9 miljoner, så blir dessa siffror något som tvingar till eftertanke…
Människor har en benägenhet att ta sina egna liv, av vilka som helst orsaker, seriösa såväl som icke-seriösa! Om människolivet i ett land tycks ha förlorat allt värde och människorna inte önskar leva, då är det en mycket kraftig signal om att i det landet finns det allvarliga problem, vilka kräver engagemang och beslut. Eftersom jag bott i Litauen, har jag kunnat få en hel mängd kontakter med folk från olika sociala skikt och har även kunnat samtala med företrädare för vissa allmänna och politiska organisationer där, och även med representanter för pressen. De har uppvisat en rätt så mörk bild:Självmord, våld, söndrade familjer – allt detta mot bakgrund av oändliga politiska skandaler och krig med komprometterande detaljer. Ett sådant sakernas tillstånd utgör uppenbarligen en av orsakerna som skapar hopplöshet och nödställdhet hos människorna, och det leder i sin tur till de mest fasansfulla konsekvenser.Litauen har under hela sin historia fått utstå inte så litet lidande och förluster i sin kamp för överlevnad och oberoende. Genom Guds barmhärtighet och önskan hos det frihetsälskande litauiska folket så vann landet för sjutton år sedan en seger, och efter otroliga ansträngningar skaffade de sig som den första av Sovjetunionens republiker en länge efterlängtad frihet. Tyvärr så förmörkas denna glädje idag av det sorgliga tillståndet i nationen, som behöver hjälp.Litauen utgör en fullvärdig medlem av EU, och man kan jämföra detta med att bo granne med en familj som där man med lätthet tar livet av sig. Detta land har på grund av särskilda omständigheter förts till förtvivlan. Ska vi verkligen bara vara åskådare till hur en grannfamilj befinner sig i nöd och den ene efter den andra tar sig själv av daga?
Fakta Det som äger rum i Litauen är fasansfullt. Barn berättar om hur deras föräldrar handlar illa mot dem, kvinnor berättar om hur deras män slår dem. Det ena våldet föder det andra. En pojke på nio år som hette Sascha, avslöjade sin hemlighet och berättade om varför han grät i skolan, när läraren gav honom ett dåligt betyg. Det visade sig ligga till så, att han fick utstå verkligt medeltida bestraffningar från sina föräldrar för sina dåliga betyg. Sascha berättade om hur hans pappa fyllde badkaret med vatten och sänkte ned honom hel och hållen (med huvudet under vattnet), och när pojken inte längre kunde andas utan började kvävas, överlämnade hans far honom till modern, som fortsatte bestraffningen genom att slå honom. Allt detta verkar otroligt och mardrömslikt, men det värsta var att barnet berättade om tortyren som om det det var ett normalt inslag i hans unga liv. För honom var det norm! En annan historia: Pojken Dima, som var nio år blev av sina föräldrar överlämnad att omhändertas av sin farfar som var alkoholist. Själva for de för en längre period till England, där de skulle arbeta ihop pengar. Pojken kom ibland till skolan med blåtiror och blåmärken på huvudet. Det visade sig att hans berusade farfar hade slagit honom hemma. Uppgifter om misshandeln intygades av andra barn som händelsevis hade varit vittnen till detta. Dimas kamrat Anton, berättade under tårar och förfäran hur han hade sett Dimas farfar gripa tag i hans hårkalufs och slå huvudet mot betongväggen, och därefter hade slagit honom i ansiktet med knytnävarna. Dessa berättelser hade förblivit okända, om jag inte av en händelse hade mött dessa människor under ett kort besök i Litauen – sex dagar!Det är värt att lägga märke till att båda barnen var från samma klass i en skola! Hur många sådana skolor finns, och sådana klasser, och sådana barn…? För inte så länge sedan skakades staden Klaipeda (som är den tredje staden i Litauen) av en nyhet – skolbarn hade med mobiltelefoner gjort en kort film, som de sedan lade ut på internet. I denna film skär de kallblodigt huvudet av en hund. Där såg man blod och hörde djurets gnäll. Och skratt från de förvildade barnen. Efteråt satte de upp djurets huvud på en stav och demonstrerade det framför den som filmade. Det är svårt att föreställa sig att sådant är möjligt. Ännu en fasansfull historia inträffade under påskdagarna detta år i ett litet litauiskt samhälle. En mor kvävde två av sina fem barn. Hittills är hennes motiv okända, men även om inga sådana föreligger, så har det knappast någon betydelse – det går inte att återge livet åt en sjuårig och en nioårig pojke. Jag skulle kunna hålla på länge och berätta om olika tragedier, förbrytelser och bestialiteter, men det löser inte själva problemet, utan det är nödvändigt att göra något.
Orsaker Det finns alltid en förklaring till allt, och det gäller även situationen i Litauen. Om vi går till en läkarmottagning så ser vi att varje läkare, innan han ordinerar någon behandling försöker få veta orsakerna till sjukdomen. På det viset döljer det sig bakom varje yttre fenomen något andligt, som Jesus sade:
-En god människa bär ur sitt goda förråd fram vad gott är, och en ond människa bär ur sitt onda förråd fram vad ont är, för det som hjärtat är fullt av, det talar munnen. (Luk 6:45)
Det yttre uttrycker alltid på något vis människans eller människornas inre tillstånd, om vi nu talar om en hel stat. Låt oss titta på händelseutvecklingen kronologiskt, och försöka bedöma orsakerna till de andliga problemen, och då titta på de, enligt min uppfattning, mer tydliga och karaktäristiska momenten. Det är som regel inte så lätt för små nationer att överleva och existera, därför måste de ofta hänga mellan de större och starkare, och insistera på sin rätt till existens. Ibland är det verkligen inte enkelt… På det viset tog detta folk, som ett av de sista hedniska folken i Europa, emot kristendomen. Kristendomen kom till Litauen vid den tiden, då kyrkan skakades av oenighet och strävan efter makt, vilket ledde till en splittring år 1054 i en västlig ( romersk-katolsk) och en östlig (ortodox) gren. Kristendomen kom till Litauen från grannlandet Polen, som var katolskt. Moralen och sederna grundades på Bibeln, därom råder inte det minsta tvivel, och det är inte svårt att övertyga sig om det om vi ser t.ex. på brottsbalken och på Guds bud. Oberoende av om vi tror på Gud eller ej så förde kristendomen med sig moral och goda seder till vårt samhälle. Den är av grundläggande betydelse för många nationer i världen, och särskilt i Europa. I sina gudstjänster hade på ett fundamentalt vis såväl de katolska som de ortodoxa brist på predikan. Där fanns alltså bara vissa ritualer och ceremonier, vilket i sin tur inte ger någon riktig föreställning om den kristna läran i dess helhet. Härav fanns det ingen kunskap eller förståelse av de elementära bibliska sanningarna, vilka utgör grunderna för vår moral och för våra seder. Uppenbarligen är det därför vi ofta kan höra sådana talesätt som t.ex: ”Den som inte blir tagen på bar gärning är ingen tjuv” (och detta bör inte uppfattas så att det inte skulle krävas några bevis för att åtala, utan så att man i hemlighet ostraffat skulle kunna utföra alla slags missgärningar) och liknande. Övertygelsen om sin egen ostrafflighet leder till tragiska konsekvenser.
-Inget är fördolt, utom för att det ska bli uppenbart, ej heller har något blivit undangömt, utom för att det ska bli känt och komma i dagen. (Mark. 4:22) -HERRENS fruktan är vishetens begynnelse (Ords. 1:7)
När en människa blir medveten om att det finns ingenting fördolt som inte ska bli uppenbart, då uppför hon sig annorlunda… Varför skiljer sig exempelvis invånarna i västra delarna av Europa från sina östliga grannar i fråga om goda gärningar och laglydnad?
Vidare: Under första hälften av det förra århundradet blev Litauen utsatt för olika överfall genom sina stora grannar, Sovjetunionen och Tyskland. På det viset blev Litauen en av republikerna i SSSR och var under 40 år en ateistisk stat. Den frihet som erövrades under 1990-talet, medförde inte bara oändligt upprepade politiska skandaler, en våg av kriminell aktivitet och korruption, men medförde också att det kom en rörelse av karismatiskt kristna till landet (Trons Ord, Livets Ord och liknande) från USA och Europa, vilka försökte fylla det andliga vacuum som fanns, och lösa folkets materiella svårigheter med formler, som t.ex: ”Tro på Gud och begär pengar av Honom. Om du tror uppriktigt så blir du med en gång rik, andligt såväl som materiellt”. Det fungerade dock inte. Det visade sig vara lögn. De som predikade framgångsteologin antingen for vilse eller var vanliga äventyrare. Alla dessa händelser ledde till att människor tappade tron och förtroendet, och istället utrustades med hårdhet och en fruktan för framtiden som i sin tur ledde till självmord. Människor har blivit hårda och har inte förmåga att förlåta andra. Men just i förmågan att förlåta ligger vägen till en förändring av situationen till det bättre.Politikerna tar ofta sin tillflykt till ett förhållningsätt där man anklagar det icke-existerande Sovjet eller Ryssland, samtidigt anklagar folket såväl sina politiker som medborgare från andra nationer som bor på deras stats territorium (en liknande situation är för handen i alla de baltiska länderna) o.s.v. Ibland leder detta till upprörda vågor av nationalistiska stämningar (Vi märker det även i Estland och Lettland). Det är sant, att Sovjet medförde mycket ont för många folk, och däribland även Litauen. Det är också sant, att det fascistiska Tyskland utförde många brott mot mänskligheten, men sanningen består också i att Litauen befinner sig på första plats inte bara när det gäller flest självmord, men också när det gäller antalet mord.1940 blev Litauen absolut världsmästare i att döda judar. I landet dödades omkring 300 000 människor av judisk härstamning som då levde på dess territorium, vilket innebar 96% av alla judar där! Inte ens det fascistiska Tyskland kunde ”bravera” med sådana resultat. Sanningen är den att vi måste finna kraften att förlåta och att be om förlåtelse hos oss själva.
-Om ni förlåter människorna deras försyndelser så kommer också er Himmelske Fader att förlåta er. Men om ni inte förlåter dem som gör er ont, då kommer inte heller er Himmelske Fader att förlåta er. (Matt. 6:14-15)
Om man idag förlåter ryssar och tyskar, då kommer eventuellt Gud imorgon att förlåta att Hans folk blev utplånat.
-Ty så säger HERREN Sebaot, han som har sänt mig åstad för att förhärliga sig, så säger han om hednafolken, vilka plundrade eder. Ty den som rör vid eder, han rör vid hans ögonsten. (Sak. 2:8)
Gud hämnas sitt folk, och vem kan bestå mot Hans vrede? Varje ont har sina följder och det enda som kan motverka, det är att omvända sig, att förlåta och välsigna, såsom Jesus har sagt:
-Men jag säger er: Älska era fiender, välsigna dem som förbannar er, gör väl mot dem som hatar er och bed för dem som förorättar och förföljer er. (Matt. 5:44)
Ett samhälle där medlidande och förlåtelse saknas är dömt, och i princip är det vad vi ser idag i Litauen.
Lösningar Enligt min bedömning så gäller det, för att åtminstone på något vis till det bättre förändra den situation som har uppstått, att vidta ett helt komplex av målinriktade åtgärder, och just på den andliga fostrans och tillväxtens område, och även åtgärder av social karaktär. Varje moment måste inledas med bön och idag uppmanar jag alla troende i Sverige och i andra länder att bedja för det litauiska folket, som utgör en grannstat och ingår i EU. Bed om att Herren ger sinnesändring och förlåtelse, att Herren fyller människors hjärtan med glädje och att Guds frid förblir hos dem alltid.Vi vet, att ibland är enbart bön inte tillräckligt, utan Gud förväntar sig handling från var och en av oss, om detta talar också aposteln Jakob i sitt brev: ”Tro utan gärningar är död”. Med vilka gärningar kan vi tjäna vår nästa till Guds ära?Det onda har en benägenhet att sprida sig och föda alltmer ont, och denna kedjereaktion kan man bryta bara genom att stå den emot genom kärlekens makt. Låt oss alltså älska varandra såsom Kristus har älskat oss. Amen.