Vittnesbörd av Leif Löfgren
Det är en väldig gränslös nåd att få vara med på de här härliga mötena med många bibelstudier. Jag älskar Bibeln.
Glöm ej bort din Bibel! Läs den varje dag.
Grip om Herrens löften i tro, det gjorde jag.
Och sedan ska vi icke glömma bort att tacka Gud för allt det underbara som han gör i våra liv. Tänk att han ska leda oss där vi går bedjande fram, steg för steg. Det är vad som ligger på mitt hjärta, det här härliga mötet. Jag ser att det finns barn, ungdomar och grånande kämpar ibland oss här. Jag tror att det här är ett möte just för dig som känner dig ensam, modfälld, trött och sliten. Ett gyllene tillfälle just för dig. Tänk att Jesus ser den lilla, lilla människospillran i det stora, stora sammanhanget. Ära vare Herrens underbara namn!
Jag ska tala om det kristna hoppet och jag vill läsa ifrån första Johannes brev, det tredje kapitlet och de tre första verserna där:
– Se vilken kärlek Fadern har bevisat oss därmed att vi få kallas Guds barn, vilket vi ock äro. Därför känner världen oss icke, eftersom den icke har lärt känna honom. Mina älskade, vi äro nu Guds barn, och vad vi skola bliva, det är ännu icke uppenbart. Men det veta vi, att när han en gång uppenbaras, skola vi bliva honom lika; ty då skola vi få se honom sådan han är. Och var och en som har detta hopp till honom, han renar sig, likasom Han är ren.
Det här ordet som nämns som ren och renhet, det används 100 gånger i Nya testamentet. Om vi vandrar i ljuset, som han är ljuset, så har vi gemenskap med varandra och hans sons blod renar oss kontinuerligt från all synd. Ära vare Herrens underbara namn. Halleluja! Vilken nåd att få vara ett Guds barn och få veta att mitt namn är skrivet i Livets bok. Prisat vare Herren!
Jag tänker på att Gud har en underbar plan med varje människas liv. Men vi ska inte vara främmande för också den här verkligheten: Djävulen har kommit för att stjäla, slakta och förgöra. Hans plan är att du ska misslyckas, gå sönder. Det ska vara jobbigt, trist och tråkigt. Men ära vare Herren, nu är Herren här den här kvällsstunden och han vill lyfta bördan ifrån våra liv och vi får se honom, Jesus Kristus, halleluja.
Jag har varit sjöman. Då fick vi bunkra upp innan vi skulle ut på oceanen och till långväga destinationer. Man fick proviantera och bunkra upp, så det fanns drivmedel och mat så att vi kunde livnära oss under de långa veckorna ute på havet. Och jag ska säga dig: Vi är nu i en bunkringshamn och en bunkringsstation. Se nu till att bunkra upp, hämta dig vatten till förråd under belägringen och förstärk dina fästen! Vi har under Bibelskolan hört ifrån Nahums bok, och det är min hälsning också till dig: Hämta dig vatten till förråd under belägringen! Vi som Guds folk är faktiskt i ett land där vi inte har vår hemort. Vi är på väg till Landet där vi har vårt namn inskrivet i boken i himmelen. Halleluja!
Jag tänkte också på ordet i Hebreerbrevet, det sjätte kapitlet:
– Så skola vi få en kraftig uppmuntran, vi som hava satt vårt hopp till det som ligger framför oss. Och i det hoppet hava vi ett säkert och fast själens ankare som når innanför förlåten.
Halleluja, en kraftig uppmuntran! Jag överbringar det här till oss var och en, var vi än är någonstans, så är hälsningen till dig. En kraftig uppmuntran, halleluja! I det hoppet hava vi ett säkert och fast själens ankare!
Vi låg en gång i Valencia vid Medelhavet. Vi skulle dit och lasta apelsiner, men så fanns det ingen plats att komma in i hamnen för oss. Då fick vi invänta hamnplats utanför, där på ”redden” som det hette. Och då fick de kasta ut ankaret så att båten låg stadigt. Vi fick ligga där i flera dagar. Ibland kom det kraftiga vågor, men båten låg stadigt. Nu kastar vi inte ankaret till något fäste här i jord och värld, utan vi kastar det innanför förlåten i himmelen. Halleluja! Inte i börsnoteringar, i bankvalv och jordiska intressen och omständigheter.
Nej du, det är inte tillförlitligt. Men är ankaret kastat innanför förlåten, så håller det för alla bränningar. Vår Frälsare är på Faderns högra sida och manar gott för oss allihopa. Halleluja!