Vi kan inte spekulera i när Jesus kommer – men bibeln visar oss att vi alltid är kallade att leva med Jesu tillkommelse för våra ögon.
Text: Paulus Eliasson
Som kristna är en del av vår tro, förkunnelsen om att Jesus ska komma tillbaka. Aposteln Petrus talar i sitt första brev om ”den tid som är kvar” innan Gud bryter in i historien. Han uppmanar brevets mottagare att de … den tid som är kvar inte längre lever efter människors begär utan efter Guds vilja (1 Pet 4:2).
Längre fram i texten säger han:
Slutet på allting är nära (1 Pet 4:7).
Det sista påståendet låter som en kliché på en galen man som springer runt på torget med ett plakat: ”Slutet på allting är nära!” Det låter också väldigt negativt. ”Nu tar det slut snart. Nu finns det ingenting kvar.” Men ordet som är översatt med ”slutet” i denna texten heter på grekiska télos, och betyder också ”målet”. Det är alltså inte bara slutet; som om vi är på väg mot ett stup, och snart är det fritt fall mot döden. Det handlar snarare om att saker och ting ska nå sitt mål; vi ska nå fram till det som Gud har planlagt för oss.
I en sådan situation kan man tänka sig att vi drabbas av panik och förlorar besinningen. Det finns också många kristna som har låtit tanken på Jesu snara återkomst påverka dem på ett negativt sätt. Jag har hört människor säga att Jesu tillkommelse har gjort dem oroliga; man vet inte vad som ska hända, eller är man med i skaran som ska ryckas upp. Andra grips av spekulationsiver och bygger stora och precisa teorier om Antikrist, vedermödan, plågor och basuner. Det är lätt att drivas hit eller dit, men Gud har genom sina apostlar lärt oss hur vi ska reagera på budskapet om tillkommelsen. Petrus säger så här:
Slutet på allting är nära. Var därför förståndiga och nyktra, så att ni kan be (1 Pet 4:7).
Det är detta aposteln menar är nödvändigt när man vet att slutmålet närmar sig. Förstånd, nykterhet och ett böneliv. Och så fortsätter han:
Framför allt skall ni älska varandra innerligt, ty kärleken överskyler många synder. Var gästfria mot varandra utan att klaga. Tjäna varandra, var och en med den nådegåva han har fått, som goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd (1 Pet 4:8-10).
Här talar han om kärlek, förlåtelse, gästfrihet (på grekiska philoxenos, direktöversatt ”främlingskärlek”), och att tjäna varandra. Det är detta som ska vara den kristnes signum. Det ska vara kännetecknet för den som väntar att Jesus snart ska komma tillbaka.
Så kommer han till konklusionen:
… så att Gud i allt blir ärad genom Jesus Kristus (1 Pet 4:11).
Det är detta som är målet, att Gud ska bli ärad i allt.
Petrus har en levande förväntan om att Jesus ska komma snart!
Men, precis som aposteln Paulus talar om i 2 Tessalonikerbrevet, så säger han: Förlora inte besinningen! Bryt inte ihop för den sakens skull. Nu är tiden för att vara nyktra och förståndiga. Nu ska vi be. Nu ska vi älska varandra och visa gästfrihet mot varandra. Och, framför allt, vi ska tjäna varandra med de gåvor som Gud har lagt ner i församlingen, så att Gud blir ärad. Det är hans tanke.
I sitt andra brev fortsätter Petrus att tala om detsamma. I det tredje kapitlet säger han att Herrens dag kommer som en tjuv – oförväntat och plötsligt.Först säger han som i sitt första brev, att slutet är nära. Här talar han om en världsordning som går mot sin upplösning för att avlösas av något annat. Och så fortsätter han:
Då nu allt detta går mot sin upplösning, hur heligt och gudfruktigt skall ni då inte leva, medan ni väntar på Guds dag och påskyndar dess ankomst(2 Pet 3:11-12).
Här talar han om helighet, om gudsfruktan, om att vänta och att påskynda. Detta är några av de element som Gud önskar ska finnas i våra liv, medan vi väntar på hans tillkommelse.
Det är en sådan atmosfär Gud önskar skapa i gemenskapen. Kristen tro är inte handlingsförlamad, och tron på att Jesus ska komma tillbaka uppmuntrar inte till likgiltighet eller att man inte sätter pris på den tiden som vi har här och nu. I stället manar den till större iver för det som är gott, samtidigt som den ger ro och frid inför framtiden.
Gud vill att vi i den tid som ligger framför ska förstå hur vi då ska leva. Petrus säger: I helighet och gudsfruktan. I förväntan och påskyndande av Herrens dags tillkommelse. I förstånd, i nykterhet, i bön, i tjänst för varandra. Framför allt, säger han, ska ni älska varandra.
Vi kan inte spekulera i när Jesus kommer – men bibeln visar oss att vi alltid är kallade att leva med Jesu tillkommelse för våra ögon. Det är ett perspektiv som ska driva oss att till andra människor ösa ut av det gudsliv vi har fått nedlagt i våra liv, så att också de får se det och kan få uppleva frälsningen.
Låt oss leva Gud till ära, om våra dagar blir flera eller färre.
