Hjärtligt tack för det kära ”Midnattsropet”, som redan varit mig till så stor välsignelse. Första numret av tidningen erhöll jag genom den käre broder Sällström. Just då var han här i Vallsta, som ligger i Hälsingland och hade möten, och Gud ledde det så att jag fick vara med. Jesus hade sett min årslånga längtan och brottningskamp. Jag hade tidigare varit i kontakt med en del fria vänner i Småland. Men eftersom jag kände mig så ensam, kom jag i tvivel och spörsmål om detta verkligen var rätt eller inte. Jag hörde mest talas om osund splittring 0. s. v. men där i Vallsm löste Herren mig på ett härligt sätt, så jag blev grundmurad i min övertygelse att jag var och är på rätt väg. Pris ske Jesus! Halleluja. Nu på Sällströms sista mötesserie i Ljusdal, var jag bjuden att få bo i det hem där broder Sällström bodde, för att få vara med på dessa fria vänners möten. Men i stället för att få höra honom, kom jag dit, när de hade lagt honom på hår och ordnat en liten enkel, men mycket andemättad himmelsk minnesgudstjänst efter honom. Det kändes så oerhört smärtsamt på något sätt just för mig, tyckte jag. Jag hade ju fått så mycket välsignelse genom honom. Man fäster sig alltid vid sådana bröder och systrar. Jag är så glad att Jesus lever och att jag får vara med i denna härliga väckelse. Nu är det en syster till som öppnat sig helt för denna fria ande. Vi lyder nu ert råd, samlas och beder när vi får tillfälle, med visshet om att Jesus är, där två eller tre är samlade. Vi väntar att under och tecken skall ske efter bibliskt mönster i denna väckelse. Gud välsigne Er alla där i Örebro. S. E.
